Franska skolans bibliotekskatalog

Du ser vilka böcker skolan har, men inte våra tidskriftsartiklar. Du ser om böckerna är utlånade eller ej, och du kan använda katalogen hemifrån, på skolans webbsida. Du kan också logga in med personnummer och pinkod för att se vilka böcker du har lånat och när de ska lämnas tillbaka.

Stockholms stadsbiblioteks katalog

Du ser de böcker som finns på alla bibliotek i hela Stockholms stad. Huvudbiblioteket vid Odenplan är störst. Skaffa snarast ett bibliotekskort (och pinkod!) dit om du inte har det. Då kan du söka och låna böcker, ladda ner e-böcker, lyssna på ljudböcker och läsa tidningar och tidskrifter på webben.

LIBRIS

Katalog för universitetsbibliotekens böcker. ”Vanliga” böcker, avhandlingar, rapporter, ofta på engelska, ibland svårare texter. (Böckerna kan också finnas på vanliga folkbibliotek, men det syns inte.) Om en bok bara finns på universitetsbiblioteket kan du gå dit och låna den (t.ex. Stockholms universitet, KTH, KI och Södertörn). Du tar med legitimation och skaffar ett lånekort där.

Franska skolans databaser

Varför använda en databas? För att en del material är låst och man skulle inte komma åt det direkt från webben. Det blir mer strukturerat och överskådligt. En databas är en betaltjänst som skolor och bibliotek abonnerar på.

NE, Alex författarlexikon, Landguiden och Mediearkivet är de som Franska skolan abonnerar på.

NE.se – uppslagsverk, ordböcker och film. Skapa eget konto från skolans datorer som också funkar i mobilen och datorn hemma! På NE finns också många bra informationsfilmer, bl.a. från UR och BBC. Med NE-appen funkar det bättre i mobilen.

Landguiden funkar bara från skolan, hemifrån kommer du inte åt allt. Bra om man vill ha information om länder, geografi, politik etc.

Mediearkivet är en databas för tidningar, tidskrifter och webb. Du kan välja om du vill söka i alla källor (=väldigt många träffar!) eller avgränsa sökningen. Den funkar också bara från skolan. (Klicka bara på Login utan lösenord så ska det fungera.)

Artiklar

Nyhetsartiklar, populärvetenskapliga artiklar och vetenskapliga artiklar – vad är vad?

Nyhetsartiklar och populärvetenskapliga artiklar kan man hitta direkt på webben när man googlar, på tidningarnas och tidskrifternas webbplatser men också i databaser. Franska skolans nyhetsdatabas heter Mediearkivet. Där finns svenska artiklar från nyhetstidningar, tidskrifter och webben.

Tryckta tidskrifter finns på biblioteken. På skolan prenumererar vi på Illustrerad Vetenskap, Forskning och Framsteg och Scientific American. Det finns också årgångar av National Geographic (på svenska och engelska), Populär historia. Språktidningen och Modern Psykologi. På Stockholms stadsbibliotek finns mängder av tidningar och tidskrifter på olika språk.

Pressdisplay kan man läsa nyhetstidningar från hela världen på datorn eller mobilen, t.ex. på svenska, engelska och franska. Logga in med ditt lånekort på Stockholms stadsbibliotek.

Några kända internationella vetenskapliga tidskrifter inom naturvetenskap är Science och Nature , samt The Lancet, inom medicin. Många av artiklarna går att läsa direkt, men en del kräver tyvärr inloggning.

Forskning.se är en svensk artikeldatabas med forskningsnyheter från universitet och högskolor.

I Läkartidningen hittar man många intressanta artiklar inom medicin.

Ibland hänvisar artiklarna till vetenskapliga rapporter och forskningsresultat. Då kan det vara bra att söka upp dessa för att läsa direkt från källan:

Vetenskapliga publikationer kan man ibland hitta bara genom att googla, om man använder bra sökord, men det kan vara bra att söka direkt i någon av dessa databaser:

DiVA (Digitala Vetenskapliga arkivet), publikationer från svenska universitet och högskolor, t.ex. studentuppsatser, forskarrapporter och avhandlingar.

SwePub (lite samma som DiVA)

Google Scholar, internationell databas för forskning men inte alltid fulltext, ibland bara referenser och utdrag.

Researchgate, internationella vetenskapliga artiklar, man behöver skapa ett gratis konto.

PMC PubMedCentral, internationella vetenskapliga artiklar inom framför allt medicin

Ibland kommer man inte åt alla artiklar, men man kan filtrera på ”free online” eller ”open access” t.ex. Vetenskapliga artiklar har ett s.k. abstract, en sammanfattning. Ibland räcker det att läsa den, för artiklarna kan vara ganska svåra. Om en vetenskaplig text är ”peer reviewed” är den granskad av andra forskare inom samma ämne.

Informationsfilmer

Youtube – (en bra tutorial kan vara en bra ingång till ämnet, men som vanligt: Kolla källan!)

Utbildningsradion, NE Play, Ted talks (Google – videos, SvtPlay, TV4Play etc…)

Att tänka på:

Skriv ditt sökord på engelska för fler träffar. I bibliotekskatalogerna: använd ”utökad sökning”, ”avancerad sök” etc, för att få en bättre filtrering och bättre träffar. Om du inte skaffat ett personligt NE-konto innan så gör det nu. Då kommer du åt NE hemifrån, inkl UR:s filmer och NE:s ordboksapp (alternativ till Google translate)

ALLTID: KOLLA KÄLLAN!! Vem är avsändaren och vad har hen för avsikt?

Webben – Google ger oss olika sökresultat beroende på vad vi sökt på innan. Google är reklambaserat och anpassar visade träffar till tidigare sökningar. Läs mer här. Sökningar på t.ex. Bing kan också få helt andra resultat.

Wikipedia – Använd Wikipedia! Även om vem som helst kan skriva artiklarna där, förekommer det också en hel del kontroll från andra som läser artiklarna, och många artiklar är bra. Välj gärna engelska Wikipedia för mer information. Använd referenserna i slutet av artikeln så ser du var författaren hämtat information från. Det brukar vara en bra ingång till ämnet. Hör med din lärare/handledare om hur ni ska hantera Wikipedia i uppsatsskrivandet.